Härnösand I

Nu är jag i Härnösand på SIDA-kurs. Vi har inte börjat än. Står och värmer upp i lobbyn. Kursen börjar om en halvtimme. Gick upp 5 imorse för att ta tåget. Då är det inte roligt att kaffet smakar piss här. Tre dagar ska jag alltså plågas med pisskaffe. KOM OCH HJÄLP MIG!!!

Iakttagelser:

- andra kursdeltagare: mycket prettosnack här i korridoren om utveckling osv, folk som bara pratar för att visa de andra i gruppen hur mycket det vet, läst och sett. Mening som gav mig gåshud: "Endel läser ju bara bits and pieces liksom, hur kan de då skapa sig en fullständig bild???" (killen har aldrig utsatts för tidspress och behövt prioritera, utan bara ruttnat bort på nåt universitet någonstanns) (alltså jag kommer från Uppsala, är ALLERGISK mot akademisk snobbism, det blir man där, särskilt om den är kvasi).

Annars så har ingen pratat med mig än eller ens lett mot mig. Jag känner agg. Vill inte umgås. Gick och samlade på mig 15 broshyrer som jag ska läsa i pauserna istället. Glömde min Grupp 8 bok hemma. Fuck.

- Kaffet: rättvisemärkt. I like. Fast det smakar ju som sagt piss. I don't like.

- Lokalerna: väldigt fina.

- Luften: ren (är ju på landet)

Farhåga:

- Att de bara serverar vegetarisk mat, det går ju inte när man är på Atkins.